Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två städer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två städer
underlydande. Men befriaren blir i sin tur hastigt förtryckare:
frihetens, jämlikhetens och broderskapets republik blir, som
Dickens ofta upprepar, dödens med giljotinen som redskap
och blodet som symbol.
I ett av begynnelsekapitlen ger Dickens själva anslaget. Ett
stort vinfat ramlar i gatan och går läck, då det skall lastas på
en vagn. Det röda vinet strömmar över gatstenarna: män och
kvinnor sörpla i sig det, där det rinner i rännstenarna. Efteråt
är hela gatan i förstaden rödfärgad, och de som varit snålast
gå runt i sina trasor fläckade med rött och med röda fläckar
i ansiktet. En lång spefågel ritar på en vägg med sitt i vinet
doppade finger ordet blod. ”Den tid skulle komma då även
sådant vin skulle spillas ut på gatstenarna och stänka röda
fläckar på många.”
Vinhandlaren monsieur Defarge och hans skrämmande
maka stå mitt uppe i pöbelraseriet. Krögaren är en tjur-
halsad karl med mörkt hår, uppkavlade skjortärmar och bara
armbågar. Han har ett oförsonligt drag i sina i grunden god-
modiga ögon. Av hårdare virke är hans hustru, den oavlåtligt
stickande madame Defarge. Med sin smak för upprepning
låter Dickens hennes stickning åtfölja alla hennes sysslor och
förehavanden. Man frågar henne vad hon stickar, och hon
svarar undvikande: många saker. Man ber henne nämna något
exempel, och hon svarar : t. ex. svepningar. Egentligen får
man först förklaringen i slutkapitlet. Madame Defarge har
blivit ihjälslagen, och på hennes tomma stol ligger hennes
stickning kvar.-Men framför giljotinen sitta en rad andra
stickerskor, som betrakta de dödsdömda och blodgirigt räkna
varje huvud som faller. Det är les tricoteuses, jakobinismens
vildaste furier, vilka fingo sitt namn av en förordning som
gav dem rätt att med män och barn bevista kommunens sam-
manträden och sticka där.
14 Lamm Dickens och hans romaner 209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
