Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Min vilja bindes av detta löfte”, sade han till dem. ”Jag
vill bli fri från detta band.”
Men ingen av kungens män hade svarat ett ord, ingen
hade vetat något råd att ge honom.
Allt större harm hade då gripit Olof Skötkonung. Han
hade blivit så vild som en dåre. ”Ve er visdom!” hade han
ropat gång på gång till sina män. ”Jag vill bli fri. Vi prisar
man er visdom?”
Men medan kungen så hade väsnats och skrikit, och då
ingen hade vetat något att svara honom, steg Astrid fram
ur tärnornas krets och framlade ett förslag. Men hon hade
endast uttalat det — Hjalte måste tro och veta detta —,
därför att det hade förefallit henne lustigt och legat likasom
kittlande på tungan, alls inte därför, att hon hade funnit det
möjligt och utförbart.
”Varför sänder du inte mig?” sade hon. ”Jag är också
din dotter. Varför sänder du inte mig till den norske
kungen?”
Men så snart Astrid hade sagt detta, hade Ingegerd blivit
helt blek. ”Tig stilla och gå hädan!” sade hon vredgad. ”Gå
hädan, du sladdertunga, du lömska, onda ting, som föreslår
min far en sådan nesa!”
Men kungen hade inte tillåtit Astrid att gå. Tvärtom,
tvärtom! Han hade sträckt ut handen och dragit henne till
sitt bröst. Han hade skrattat och gråtit och varit yr av glädje
som ett lekfullt barn.
”Å!” hade han ropat. ”Vad påhitt! Vad hedniskt streck!
Vi ska kalla Astrid Ingegerd. Vi ska locka Norges kung
att äkta henne. Och när det sedan blir kunnigt kring landen,
att hon är av trälabörd, så ska många glädjas. Överallt
ska man sedan driva spe med den där digre mannen.”
Men då hade Ingegerd gått fram till kungen och bett:
”O fader, o fader, gör inte detta! Jag har kung Olof av
hjärtat kär, det gör mig stor smärta, att du vill bedraga
honom.”
Och hon sade, att hon i tålamod ville lyda storkonungens
bud och avstå från giftermålet med Olof Haraldsson. Han
skulle blott lova att inte göra honom detta, inte detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
