Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Astrid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kungahälla, som hade kommit ner i skeppsrummet för att se till
Acke. Vet du inte, att kung Olof är i staden och att Gud har
givit honom stora krafter för hans helighets och fromhets
skull? Låt bedja honom, att han kommer till dig och lägger
sin hand på dig, så får du leva.
— Nej, jag kan inte begära hjälp av honom, sade Acke.
Olof Haraldsson hatar mig, därför att jag har slagit till döds
hans fosterbror, Reor den vite. Om han visste, att jag ligger
med mitt skepp här i hamnen, skulle han döda mig.
Men då Ludolf hade lämnat Acke och kom upp på
stadsgatan, mötte han den unga drottningen, som hade varit ute
på nötplockning i skogen.
— Drottning, ropade Ludolf till henne, säg detta till kung
Olof! Acke från Gårdarike, som slog ihjäl din fosterbror,
ligger för döden på sin skuta här i hamnen.
Den sköna drottningen skyndade hem och gick fram till
kung Olof, som stod på gården och ryktade sin häst.
— Gläd dig, kung Olof! sade hon. Acke från Gårdarike,
som har dödat din fosterbror, ligger sjuk på sin skuta här i
hamnen och håller på att dö.
Olof Haraldsson förde skyndsamt in hästen i stallet. Han
gick sedan utan svärd och utan hjälm ut på gatan. Han
skyndade raskt fram mellan husen, tills han kom ner till
hamnen. Han sökte reda på den skuta, som tillhörde Acke.
Kungen stod nere i rummet hos den sjuke, innan dennes
män hade hunnit tänka på att hindra honom.
— Acke, sade kung Olof, många gånger har jag jagat
dig ute på havet, och du har alltid undgått mig. Nu har du
drabbats av sjukdom här i min stad. Det är mig ett tecken,
att Gud har givit ditt liv i min hand.
Acke svarade inte. Han var alldeles maktlös, döden var
honom mycket nära.
Olof Haraldsson lade sina händer på hans bröst och bad
till Gud.
— Giv mig denne min fiendes liv! sade han.
Men drottningen, som hade sett kungen skynda ner till
hamnen utan hjälm och svärd, hade gått in i stugan, hämtat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
