Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bilder ur lifvet - Sjuksystern 1889
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som om hon plötsligen hade fått
all lifvets lycka på egen lott.
Och hon förtäljer med dämpad stämma,
hvars skära klang hon ej mäktar hämma,
hur nyss en sjukling till lifvet vanns,
just när ej längre ett hopp det fanns.
Ja, själfva stämman ett lif kan frälsa;
det är, som andades orden hälsa,
all sinnets friskhet de tyda klart;
och styrkt jag känner mig underbart.
Att andra lisa och själf försaka,
i dödens närhet alltjämt att vaka
och dock ej tröttas, men vänligt le —
det är att tro uppå lifvet ge.
Nu har hon gått. Som en fe hon skrider
till någon annan, som värre lider:
må re’n vid synen af ljusblå dräkt
som jag han känna en hälsofläkt!
Men kan ej svalkas hans heta panna,
och synes döden vid bädden stanna,
är anden hemlös och utan tro,
i hennes ögon den finne ro!
Hvad godt, som lifvet förborgadt hyser,
i dessa blickar med klarhet lyser:
när han dem möter med tacksam själ,
då får i solljus han dö likväl.
Stockholm 1889.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
