Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
essay (Ett stycke dikterisk genetik, Ord och Bild 1911).
Om ett av sina mest personliga verk Tigerhuden berättar
han, att det i ett nu framstod för honom som en syn
under åhörandet av en ouvertyr, spelad å en konsertrestaurant.
Och liknande omtalar den tyske dramatikern Otto Ludwig:
en av hans bästa gestalter framstod som en uppenbarelse
under åhörandet av en Beethoven-symfoni. — Det musikaliska
anlaget förefinnes ju ofta hos sensitiva naturer, som lyssna
till den spröda »själsvibrationen», och hos vilka
gestaltningen förlorar sin fasthet. Men detta är dock ingen allmän
regel. En sådan skald som N. Lenau ägde, jämte sin djupa
musikaliska begåvning, en utpräglad bildstyrka och plastisk
modelleringsförmåga. I den svenska litteraturen ha vi också
flera exempel på denna förening. Huru fast i former och
konturer är icke Geijer, för vilken annars det rent
musikaliska kanske ägde än större betydelse än det poetiska. Och
ovan har jag antytt den slående åskådligheten hos Bellman,
som målar också med rytm och klang. *) —
De olika anlagen hos diktaren komma först till sin rätt
genom en stark, intensiv viljekoncentration. Först denna gör
honom till konstnär. Hela hans varelse skall uppgå i det
poetiska tillståndet, med hela sin själ skall han sträva till
den dikteriska avsiktens förverkligande. Genom denna
skaldens hängivenhet åt sin uppgift, vilken han fattar som en
allvarlig, arbetskrävande livsgärning — ett fantasiarbete icke
en fantasilek, såsom Jakob Knudsen betonar ^ —, kommer
även det omedvetna själslivet att ryckas med, och på detta
sätt blir den omedvetna verksamheten icke alldeles ofrivillig
utan kan i viss mån göras beroende av den mot bestämt
mål arbetande viljan.
I förmågan av detta växelliv mellan medvetet och omed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
