Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
A. Upprepning. Parallelism. Omskrivning.
Den mest ursprungliga och primitiva av de stegrande
språkmedlen ha vi redan lärt känna: upprepningen. Den
vanligen s. k. tautologien är en upprepning av samma
foreställning i samma språkliga form eller också i varierad form.
Redan den fullständiga tautologien (den verbala
omsägnin-gen) kan vara estetiskt verksam, men blir ofta tröttande eller
missnaiv. Vanligare äro indirekta upprepningar, då liktydiga
ord sammanställas. De kunna sammansättas med eller utan
bindeord *) eller utföras i satser. I sådana uttryck som
»svarade och sade», »vikt och värde», »tyst och stilla» är det
tautologiska blott skenbart, en betydelsenyansering förefinnes,
om den ock blivit avnött; sammanställningen verkar
emellertid stegrande och har även, såsom många tautologier, ett
ljudvärde (av samklang, alliteration, varom i nästa avdelning).
I de orientaliska litteraturerna är upprepningen alltjämt ett
av de viktigaste poetiska hjälpmedlen. Vi se detta också i
den äldre europeiska vitterheten, t. ex. den fornnordiska, samt
i folklitteraturen, både visan och sagan. Men även i den
nyare konstdiktningen förekomma, för att stärka åskådligheten
och stegra stämningen, upprepningar av ord och satser,
direkta eller indirekta. De direkta upprepningarna utgöras
vanligen av vissa huvudord, som skola starkt framhävas och
som ofta redan genom sin plats få en särskild markering. Ett
bekant ställe i Stiernhielms Herkules visar detta i
huvudsatserna vari dödsföreställningen från olika håll belyses,
under det att i bisatserna liktydiga uttryck sammanställas;
man observere kontrasten och även ljudverkningarna:
Döden molmar i mull allt vad här glimmar och gläntsar,
Döden kastar å kull allt vad här yppert och högt är,
Wrangel, Dikten och diktaren. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
