Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
Defoes Robinson Crusoe börjat än mäktigare gripa sinnena.
Rousseau gav ett starkt patetiskt uttryck därför; och
Bern-hardin de Saint Pierre^ Paul och Virginie blev genom sitt
rörande behag länge tongivande — vi återfinna dess bild
t. ex. i introduktionen till Tegnérs Fritiofs saga. I
bondenovellen går denna riktning mot det oskrymtat naturliga igen
under 1800-talet, Almqvists berättelser, Grimstahamns nybygge
m. fi., ge de första stora proven hos oss.
I stil och ämnets behandling är Runeberg den mest
harmoniske diktaren på svenskt språk, och som författare av
idylliska berättelser på vers står han oupphunnen; men hans
idyll saknar icke kontrastverkan, som vi sett (s. 91), och i
sina stora hexameterepos, särskilt Älgskyttarne, försmår han
icke verkningarna av en burlesk eller milt jovialisk humor.
Det idylliska behaget präglar diktningen även efter Runeberg
både på denna och andra sidan Bottenhavet, t. ex. hos
Wirsén och hos Topelius. Viktor Rydberg, för vilken annars
det allvarliga och upphöjt värdiga är utmärkande, har i en
sådan dikt som De badande barnen givit en idyllisk målning
av äkta naivetet. Genom sin naturkärlek och sin
genomskinliga enkelhet har A. T. Gellerstedt blivit, det innerliga
be-" hagets skald hos oss.
Runeberg som Viktor Rydberg kännetecknas av ädelt
behag. Det ädla utmärker det harmoniska med dragning åt
det upphöjda — man kan här tänka på en
författarepersonlighet som Geijer, en typisk representant för den äktsvenska
manliga värdigheten. Med det upphöjda kan också behaget
förenas i dikten som i livet. Schiller har utvecklat detta i sin
avhandling om »Anmut und Würde»: behaget blir för honom
ett etiskt-estetisk begrepp, uttrycket för »en skön själ», en
omedelbart harmonisk mänsklighet, för vilken böjelse och plikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
