- Project Runeberg -  Dikten och Diktaren /
187

(1912) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

grymma tanke, att olycka och förintelse är den jordiska
höghetens lott, ja att det just i den mänskliga storheten ligger
en fara att falla, att gå under. Men vid det tragiska är denna
känsla icke ensam härskande, om än den kan vara en av de
starkaste. Oavsett den estetiska lust som dikten, liksom varje
konstverk, redan genom sin form kan ge, är känslan vid det
tragiska mäktig, rik och sammansatt. Genom den djupa
uppskakningen väckes icke blott vårt medlidande och vårt
deltagande med de tragiska personerna, det sker en
uppryckning av hela vårt stämningsliv och en allmän stegring
av livskänslan. Och denna stegring blir särskilt accentuerad
som en höjning genom njutningen av det stora i tragiken,
av karaktärernas inre styrka, deras höga strävanden, deras
väldiga lidanden. »Det tragiska», säger J. Volkelt, »för oss
in i det mänskliga livets betydelsefullaste djup, i dess mest
avgörande öden». Vi känna vårt sinne förstoras, vår andliga
horisont vidgas. Det ligger i den tragiska undergången icke
blott en höjdpunkt av lidande, utan också en befrielse från
detta och en försoning i högre (transcendent) mening. . Vi
förnimma och erkänna de höga värdena, de eviga
livsmakternas och de rika personligheternas värden, vilka bestå och
segra över lidande och död. Det är vördnaden för dem,
som intager oss och som framför allt verkar upplyftande i
det tragiska.

Den bekanta satsen i Aristoteles’ poetik, att i det tragiska
efterbildas »en allvarlig och avslutad handling», som »genom
medlidande och fruktan åstadkommer en rening (uàdaQöic;) av
detta slags affekter», denna sats, som under århundradenas
lopp tolkats på mångfaldigt olika sätt, skulle kunna — om
den nu icke blott åsyftar ett fysiologiskt eller patologiskt
tillstånd (jfr ovan s. 73) — sägas innebära den nyss skildrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdikter/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free