Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
växelsånger och körer; det musikaliska odet blir då kantat
(jfr ovan s. 151).
Den rika lyriska alstring som vår litteratur kan uppvisa,
faller till stor del inom tankediktningens område. Tegnér
står här som den typiske representanten för vår nations
kynne. Hos honom får tankediktningen ett högt värde genom
känslostyrka och entusiasm, genom föreställningslivets
bländande friskhet, fantasiens rikedom, språkets klang och rytmiska
kraft. Men tankedikten blir hos oss ofta reflexionslyrik:
med detta uttryck betecknar jag den dikt, vari
föreställningsinnehållet kommer starkt fram och det logiska förhärskar,
och där vers och bilder bliva blott yttre hjälpmedel.
Övergångsformerna äro många, men gränsen är nära till det
opoetiska området. Lärodikten och i allmänhet den etiserande
lyriken höra hit. Upplysningstiden gynnade detta slags poesi
och stora mästare riktade sig därpå, i England t. ex. Pope,
hos oss Leopold.
Reflexionspoesien griper gärna till komikens medel för
att hålla sig uppe, — det blir satir, och även satiren fick
en storartad användning under 1700-talet, såsom vi sett.
Den fick en särskild vikt i de litterära striderna, ofta
tillspetsad till epigram; Goethe-Schillers »Xenier» (korta satiriska
distika, här riktade mot litterära personer och företeelser)
blevo världsberömda och fingo efterbildare också hos oss
(Atterbom).
Lärodikten och satiren, men även den känslomässiga
lyriken, kunna hämta motiv eller uppslag från yttre situationer,
gestalter, handlingar och händelser. Här blir den objektiva
prägeln ännu starkare än i betraktelsens lyrik, och man står
på övergången till epos eller drama, när skildringen blir
mera än en språngbräda för stämningen, när händelsen blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
