Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
helt nytt. I överensstämmelse härmed ger versens och
prosans form huvudindelningen av den episka diktningen.
B. Större och mindre epos p& vers.
Den stora episka dikten på vers har en lugn och jämn
stil, som dock kan och bör vara varm och efter händelser
(och dialoger) kan påskyndas eller flyta långsammare. Här
är polysyndeton (jfr ovan s. 117) särskilt på sin plats; likaså
upprepningar, som avdela berättelsen, markera en avslutning
eller också (och ofta därjämte) begynnelsen av ett nytt skede
Stående epitet äro också betecknande: den rosenfingrade
Eos, molnskockaren Zeus (ur Odysséen), den
brunskägg-yvige Ontrus, den kloka, förståndiga Anna (ur Runebeigs
Älgskyttarne). Vi ha ävenledes anmärkt (s. 127), att de längre
utförda liknelserna äro betecknande för den breda episka
stilen, vilken däremot kan mera än lyriken undvara symboliska
metaforer.
Då samma ton i det hela genomgår diktverket, fordrar
det också samma rytm och meter: versen blir då ett diskret
ackompanjemang till händelsernas melodi. I antiken var
hexametern genomgående i episk dikt. Under medeltiden
bibehölls också den rhapsodiska karaktären med
(sammanhängande) likformiga verser, så i den gammalfranska
Rolandssången tiostaviga med assonans, i de germanska språken
vanligen knitteln. Den fornnordiska diktningen hade tidigt
strofbildning, vanligast i epiken s. k. fornyrdislag, t. ex.
Sigurds-(Völsunga-)kvädena i den s. k. Eddan, och sedermera
utbildade sig strofformer med bestämt antal höjningar, såsom
i den tyska Niebelungenlied. I det italienska renässanseposet
användes den åttaradiga konstrikt rimmade stansen. Och i
nyare tider ha alla eller de flesta av dessa former återupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
