Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
också av diktningen såsom ett särskilt verksamt medel för
människoskildringen. Detta låg ju nära till hands, när
berättelsen till större eller mindre del var grundad på
författarens egna upplevelser, såsom förhållandet var t. ex. med
Prévosts Histoire du chevalier des Qrieux et de Manon
Les-caut. Jag-romanen omhuldades sedan av romantikerna,
och den självbiografiska (memoar- eller dagboks-)formen har
alltjämt blivit av betydelse, kanske dock mera för den kortare
berättelsen än för den utförliga romanen: denna form är ju
mindre tänjbar, kan icke visa hjältens utveckling i
handlings-följd och lämnar endast i inskränkt grad plats för den
bredare utgestaltningen av de yttre faktorerna, de omgivande
personerna och företeelserna.
Nära denna form står brevromanen (resp.
brevberättelse eller brevnovell), som efter ett eller annat äldre försök
upptogs under 1700-talets förra del i Richardsons Pamela,
med sentimental ton, och så i Fieldings Joseph Andrews på ett
mera realistiskt sätt och med en viss parodisk avsikt. Den
fick sin mest betydande gestaltning, med flera brevskrivande
personer, i Rousseaus La nouvelle Hélofse. I Goethes
Werther koncentreras åter det självbiografiska i stark
subjektivism och med våldsam social (antikonventionell) tendens.
Hos oss blev Claes Livijns Spader Dame en i flera fall
betydande, om än bisarr avläggare. —
Prosaepiken företer, såsom vi redan sett, en mångfald
olika skiftningar. Man kan indela den i vissa grupper, men
de hava ej bestämda gränser, och övergångarna äro
mångfaldiga. Den viktigaste grupperingen sker, från omfattningens
och kompositionens synpunkt, i rotnan och novell.
Romanen, särskilt tids- eller verklighetsromanen, är den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
