Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
mimiskt utförande. Den store nydanaren var här Aischylos,
vars tidigare tragedier hade en mera lyrisk karaktär (jfr ovan
s. 255), han har tagit det stora steget och »utvecklat det
mimetiska elementet till verkligt dramatiskt liv», såsom Martin
P. Nilsson yttrar 1). Dock förblev det specifikt dramatiska,
såsom det ovan skildrats, d. v. s. den individualiserande
karaktäristiken i handling, relativt outbildat under antiken,
likasom även under medeltiden. Personerna framstå hdet
antika dramat, enligt Goethes ord, som »ideala masker».
Det musikaliska i de mytisk-heroiska stoffens behandling
bidrog till denna hållning. Detta oaktat framträdde dramat
redan tidigt i teatraliskt avseende rikt utbildat med
konstmässigt maskineri.
Den mänskliga storhetens fall var den antika tragediens
grundmotiv, sådan den framträdde hos de två yppersta
mästarne Aischylos och Sofokles. Också de största och
starkaste invecklas i brott, drabbas av olyckor och föras till
undergång enligt gudarnas lag. I denna anda låter H. v. Kleist
Penthesileas väninna Prothoe utbrista vid hennes Hkr
Hon sjönk, ty hon för stolt och kraftigt blomstrat!
Den vissna eken får i stormen stå,
den friska krossar han och störtar ned,
ty han kan gripa fast i hennes krona.
Sofokles* drama Konung Oidipus betraktades av
Aristoteles såsom mönstertragedien. Oidipus är icke skuldlös, men
sin stora olycka — att döda sin fader och äkta sin moder —
har han ådragit sig ovetande; han har dock själv ådragit
sig den: detta blir hans tragiska skuld, såsom antiken fattade
den. Den höga ödesmakten har en tolkare i siaren
Teire-sias, men någon mänsklig »motmakt» har icke hjälten. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
