Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
nen. En ypperlig, typiskt fransk representant för dramen
är Alex. Dumas d. y., som utvidgar det lustspelsartade
konversationsstycket till samhällsdrama, behandlar kärleken, dess
avigsida eller rent av motsats (»halvvär Idens» erotik) och
riktar sin analys framför allt pä kvinnan i och utom äktenskapet,
särskilt i hennes förnedring såsom handlande av sinnlighet
eller fåfänga. I liknande riktning har Oscar Wilde gått i
England och hos oss Strindberg.
Det sociala intresset, som under 1800-talet alltmera vuxit
sig starkt, har icke minst satt sin prägel på det allvarliga
skådespelet och i hög grad bidragit att göra detta till
nutidens mest omhuldade dramatiska art. Till detta — i mer
eller mindre grad rörande — skådespel övergick Henrik Ibsen
(under 1870-talets senare del), sedan han icke blott i Peer Gynt
utan ock i sin djupt tragiska Brand givit samhällssatiren ett
brett spelrum, och i De Unges Förbund gisslat och förlöjligat
sitt hemlands politiska förhållanden. Nu framkommo
Samfundets Støtter och så Et Dukkehjem, som inledde den långa
serien dramer, vilka (enligt Brandes) »sätta problem under
debatt» och inbjuda till kritik av det konventionella och till
omvärdering av de sociala värdena. Realistiskt sätter Ibsen
sina personer i intim förbindelse med omgivningen; men han
förstår genom den egendomliga teknik och strängt enhetliga
komposition, som är hans styrka (jfr ovan s. 254), att
dramatiskt isolera gestalterna till sociala symboler (Rebekka West
i Rosmersholm, Bygmester Solness m. fi.)
Den nu genomgångna dramatiska gruppen eller arten
sluter inom sig en mängd skiftande former eller varieteter.
Några avgjorda gränser har den icke. Det fasta och
konstanta torde — såsom vi sågo på tal om den »rörande»
typen — kunna sägas vara det, att motiven hämtas från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
