Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Som fädernes drakskepp sett gunga,
Så tungt är att lämna dig, fädernesland,
Din skog, dina fjällar och fjordar och strand,
Men så fordra tiderna tunga.
I landet befaller en enväldig kung,
Han odaljord trycker med skatten så tung,
Han tar våra gods, våra gårdar.
Fri bonde föraktas, men härse och jarl
Blott den som blir lenderman, den är hans karl,
Så fäderneseder han vårdar.
Ej mera på tinget har bonden sitt ord,
Där Kungen befaller med ,Råd" vid sitt bord.
Så är med vår frihet nu gånget.
Och främlingar bygga i landet och bo
Och skymfa vår heliga, urgamla tro,
Ho lider den skammen och tvånget!
Nej, bröder! dit bort till det svallande haf,
Som fäderne frihet och tillflykts ort gaf
I nödens och landsflyktens stunder.
Högt uppe i norr fins en obebodd ö,
Ett Island, väl uppfyldt af fjällar och snö
Och fattigt på skogar och lunder.
Men hafvet där sjunger sin mäktiga sång
Om frihet, om mandom, om vikingagång
Om ära och byten i väster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
