- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
85

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sl
or

Kung Olaf står där så mörk 1 håg;
Då rinner sol upp ur östanvåg
Och klar blir konungens panna:
Upp kristmän, korsmän och konungsmän !
Där se vi Svolderö ju igen.
Här skola en stund vi stanna’’.

Den mörka nornan nyss hos mig stod.
Hon ville skrämma mitt stolta mod,
Men själf mitt öde jag råde.
Åt Norges folk jag min tro befalt’’.
Guds hälga mor, som jag offrat alt,
Du frälse mig nu ur våde". .

När sol går fram utur purpursky,
Vid Svoldern ter sig en syn så ny,
Fram tusende drakar simma.

Två kungar legat med list på lur,
Att Norges lejon få stängdt i bur.
Nu grydd är hämnerskans timma.

Kung Olaf ropar kring vant och bord:
Upp Norrmän! tappraste män på jord.
Till strids! låt lurarne skalla.

Blott seksti drakar vi ha och två
Nordlandens kungar nu mot oss gå.
Här seger vi få eller falla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free