- Project Runeberg -  Dikt och Drapa /
258

(1882) Author: Emil Wichmann
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

258
Kalla stjärnor stråla stilla, norrskenslågor fladdra
där
Omkring Karolinerskaran, Finlands enda, sista här.

ANAAAAAA

IL

Men stormens ande vaknar; med iskallt hån
Han sina gäster hälsar så fjärran från.
Dem djupa drifvor stänga i fjällens ring
Och vilda vintervindar dem hvina kring.

Och hvart de blicka, se de ej utgång mer,
Men isskred blott som braka från fjällen ner.
Vildt hvirfvelvinden yrar kring moln af snö.
I yran och i kölden de dömts att dö.

Förtvifladt än en stund man dem sträfva såg
Men hundratal där stupa i tröttadt tåg.
Och hundratal förvillas på vilsen led,
Och störta djupt i fjällarnas klyftor ned.

Och hundratal begrafvas 1 skogens snö
Och hundratal af hunger på fjällen dö,
Se’n sista hästen slukats af hungrig tropp
Och remtyg, skor, patroner alt gnagats opp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:04:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktdrapa/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free