Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
340
snar
Det därför blef palladiet för mitt hjärta,
Med det som sköld jag ut i striden drog,
Med det min unga hand i harpan tog.
En värld af rika bilder det mig skänkt,
En undervärld det öppnat för mitt sinne,
Hvad store andar på dess toner tänkt!
Hvad store skalder det sin känsla skänkt!
Hvad store hjältar stridit för dess minne!
Se! därför all den kärlek andra lärt
Ge hem och moder, slägt och hjärtevänner,
Mitt svenska språk, jag ensamt dig beskärt.
Du ensam gaf, hvad mig blef dyrt och kärt.
Din kärlek ensam i mitt hjärta bränner.
Du ensam mig i lifvet rotat fast
Vid alt hvad stort och skönt man här plär kalla.
Du är det hjärtblad, som mig bundit fast
Vid ljus och sol; och om det bandet brast.
I stjärnlös natt jag dömdes då att falla.
Mitt svenska språk, min döda moders mål,
Som än vid hennes graf mig seger talar,
För dig, för dig jag drager djärft mitt stål,
För dig jag ensam här min börda tål,
Du är den tröst, det hopp, som mig hugsvalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
