Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Ett språk, en ätt knappt hunnit tas från plogen
Förrn parvenyn vill spela härskarmogen.
Vid Gud! — vår krigarstam ej blir martyr
För hugrädd fredsvän eller språkvampyr.
Ej för Gud Fader själf vi kunna krypa,
Vårt stolta språk ej häller krypa skall.
Med våld, med öfvermagt man må oss strypa,
Man vräke oss i våra böljors svall,
Men underdånigt annat språk och fana
Vårt språk ej vandra får sin framtidsbana
Om herskarmakten icke mer vi få
Jämbördige vi, altid kunna stå.
För koryfeer, för autoriteter
Vi aldrig, aldrig skola böja oss.
Om också alt hvad ansedt, aktadt heter
Uti vårt land stod opp mot oss att slåss,
Vi ginge dock vår väg som polens stjärna
Ty rätt och bildning ha vi svurit värna,
Dem på vårt modersmål oss Herran gaf.
Och falla vi, de följe med i graf.
Hvar tid sin sträfvan har, hvar tid sin lära.
De stora namn blott så sitt värde få.
Men egen tid med egen kraft vi bära
Och djärft till storms vi för dess frågor gå.
Dess känsla, som i unga hjertan sjuder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
