- Project Runeberg -  Valda dikter /
53

(1895) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Att bägges storhet ej skulle gå ner
han djärf har vågat att drömma.
Han mycket har lärt af de flyende år,
han mycket har lärt af sitt hjärtas sår,
han lärt att förlåta och glömma.

Förvåna han måste dock ännu en gång:

ett storverk leker i hågen.

Det svenska lejonet står på språng

att bada sin bringa i vågen.

Med lejonet örnar han tämja vill,

han rufvar på tanken att snart slå till, —

ett storverk leker i hågen.

»Hur hör man ej ännu mot stranden af Seine

det skallande gjallarhornet?»

Han brinner af längtan att flyga dit hän

till purpurn i fängelsetornet.

Mot främmande hydran — han känner dess

form —
vill han väpna en värld, vill han blåsa till storm
i skallande gjallarhornet.

Så sjunker han matt i en karmstol ner
sitt brinnande hufvud att luta,
men sömnens ängel mot honom ler
och ögonlocken sig sluta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterbot/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free