Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och samma skog af grön oliv
kring bägges vagga stod: —
den lille tog den stores lif
i arf med eldigt blod.
Hans arm var mer ej späd, ej matt,
han själf ej mer ett barn,
när på en klippspets så han satt
och tänkte på Béarn.
Att kämpa i de tappras led,
han svor som yngling se’n:
det var en dyr, en helig ed,
och himlen hörde den.
Så drog han ut från hemmets strand,
som örn på luftig färd;
hans lösen: frihet, fosterland;
hans skatt: ett hopp, ett svärd!
Han störtar sig i krigets larm,
där faran vinkar vild; —
men Ryktet tog uppå sin arm
hans bragder och hans bild.
Och hjälteära svärdet vann,
beundran snillets blick,
och land och hjärtan om hvarann
han tog, han vann, han fick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>