Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spåren af den flod, som nu förrunnit,
söka vi i minnets blida sken.
När vi tacksamt räkna livad vi vunnit,
sörja vi ock mycket som försvunnit,
mycket, som vi ägt, vi sakna re’n.
Det är tyst i svenska sångens dalar,
ingen »Selmas skald» dem lifvar mer.
Döden skjutit våra näktergalar:
som Wallin här ingen stämma talar,
ingen lyra sjunger som Tegnér.
Dessas trio, nu än mer fullkomnadt,
har stämt in i högre andars kör.
Tro dock ej, fast deras händer domnat,
att för evigt strängarna ha somnat,
tro dock ej, att skaldekonsten dör!
Mänskohjärtats modersmål hon talar,
hennes hem är jordens vida klot.
Ses hon tyna i de storas salar,
skall hon blomstra uti folkets dalar,
det är där hon har sitt frö, sin rot.
O, så länge som ej känslan kväfves
för det högsta af allt skönt och godt,
och så länge som ett hjärta häfves
af en längtan, som sitt mål förgäfves
söker inom tidens trånga mått;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
