Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGEN. 89
Ej fanns hos någon drott en själ
om sanning mera öm,
och allas rätt och allas väl
det var hans kungadröm.
Och landet blommade och bar
mer ymnig skörd livar höst,
och kärleken till landets far
bar frukt i folkets bröst.
Jag såg en kung, en af de få,
som rätt sitt kall förstått; —
där låg så varmt ett solsken då
utöfver land och slott.
Han lefde, lik den ek, som står
uppå sin trygga rot
och, grönskande i sol och vår,
ej böjs för viggars hot.
Men snart en annan tid där kom:
jag kungen såg — och ser.
Han lefde, men det var som om
han icke lefde mer.
Jag kungen såg, men lutad, böjd,
och matt var kronans sken:
hans lycka sjunkit från sin höjd,
stod i sitt nadir re’n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
