Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I gryningen.
Du österns sol, som dagens ljus mig bådar,
stig högt i dag och oförmörkad blif!
Förrän i kväll du nedgår, glad jag skådar
den vana, som är solen i mitt lif.
Som du, hvar morgon hon föryngrad träder
med tända lågor fram ur nattens tjäll,
som du, hon alla med sin anblick gläder,
som du, för mig hon gömmer sig hvar kväll.
När hon är borta, o hur hjärtat fryser,
hur mulen dagen är, då hon ej ler!
När hennes öga vänligt mot mig lyser,
hur i förskönad glans jag allt då ser!
Af hennes morgonblickar väckes sången,
en nytänd fröjd i lifvets pulsar slår,
och hvarje kväll, då hon är från mig gången,
i flammor minnets aftonrodnad står.
Stig högt, o sol! jag älskar dig, du höga,
och uti dig jag älskar Lauras bild.
O gnugga sömnen ur ditt klara öga
och blicka ner så nådig och så mild!
I afton sent du dig till hvila lägge,
att jag må länge se mitt hjärtas vän!
Då vill jag älska lika ömt er bägge
och sjunga bägge då en sång igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>