Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då sjöng Franzén — men såsom änglar sjunga —
Wallinska harpan som en orgel ljöd,
men Geijers »viking» kvad med stormens
tunga,
och Valhalls gråa kämpar blefvo unga,
när Ling den gamle dem till sångens envig
bjöd.
Då sjöng Tegnér, — men så har ingen skimrat
i sångens värld, som denne, skuggans son.
Hans fäder själfve sina kojor timrat,
men Balders tempel var hans lärospån:
de öfver blomstren hade svängt sin lia,
han band dem hop till diktens rika krans;
och när han sjöng om Frithiofs själ, den fria,
och när han grät med Axel och Maria
på Sotaskär — då sprang en trollvärld upp i
glans.
O, minnens I, hur »härligt i det gröna
två plantor växte under fostrarns vård:
ej hade norden förr sett två så sköna,
som dessa bägge uti Hildings gård»:
hur där de växte upp i fröjd och gamman,
hon skön som rosen, han som eken stark,
och hur de vårdade den första flamman,
och deras hjärtan, hur de grodde samman,
som namnens runor två i björkens hvita bark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
