- Project Runeberg -  Valda dikter /
302

(1895) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som unga våren, skjuten upp ur snön,
så grönskar skönt på deras silfverlockar
den friska lagern, evigt oföråldrad,
och talar om ett lif, på minnen rikt,
och talar om ett hopp, som aldrig vissnar.
Välkomna äfven I, som de, tillbaka
om femti år, — ej alla, men dock några —
att, följda då utaf ett yngre släkte,
det än ej födda, träda upp i templet,
väl ej med steg så lätta som i dag,
men tunga då af sjuttiårig vandring.
Om femti år! Hur ser det då väl ut
i gamla Sverige? Skall det då än trona
på sina klippor, med sin dubbelkrona?
Månn i behåll det än sin frihet har?
Och detta tempel — står det ännu kvar?
Och vimlar kring dess murar än en skara
af ynglingar, som söka visdom här?
Ack! frågor, dem än ingen vet besvara!
Vi veta blott, det annorlunda är.
Vi veta blott, vi äro annorstädes; —
men att af er, I unge, en och ann’
då, såsom nu, sin krans här hämta kan,
åt denna utsikt jag på förhand glades
fast längese’n den rösten då är stum,
som villigt nu åt eder lämnar rum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterbot/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free