Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HEMFARNA.
Och i tankar blida, stora,
börjar hon sig själf förlora,
då med ens — ett plötsligt brak!
Kolsvart mörker henne höljer,
famndjupt vatten redan sköljer
hennes fönster, väggar, tak.
Hon, som nyss, så varm i hågen
trodde på den falska vågen,
drömde sällhet utan namn, —
andas nu en suck, den sista,
känner sina ögon brista,
sjunker i en iskall famn.
Arme make! du, hvars öra
lyssnar, längtar snart få höra
att hon lyckligt framme är.
Ja, hon är det; hon är hunnen
hemmets portar, men försvunnen
är din sol i hemmet här.
Kan ett sådant slag du bära?
Bär det som en man af ära,
bär det som en man af tro!
Vilja dina senor svikta,
kom att för en vän då bikta
saknaden i ödsligt bo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
