Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404 LARS FREDRIK LUNDBERG.
Han tjänade de unga, han deras sorger bar,
för dem han gick de många, tunga fjäten.
Han tjänade ej endast, han var dem som en
far,
och det är icke så man blir förgäten.
Han såg de unga komma, han såg dem gå
igen
och såg dem följas utaf ännu yngre,
men blef uppå sin vaktpost och åldrades på
den,
med hjärtat lika varmt, fast stegen tyngre.
Såg han en yngling rusa mot branten af sitt
fall,
han ropte: »herre, denna väg ej duger.
Vänd om! Än kan ni räddas och räddad
bli ni skall;
fast ringa man, ni vet, jag aldrig ljuger».
Såg han en yngling sträfva upp till de vises
höjd
och fliten, arm i arm med rena seder,
då smålog han inom sig, då tänkte han
förnöjd:
den där går långt, den där han gör oss
heder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
