Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 28 )
Och nu är jag säll att slockna,
Stödd utaf din hjeltearm.
"Hatet viker bort för döden,
Slut mig mer ditt hjerta när —
Hervor visste ej i lifvet
Huru högt hon höll dig kär!" —
Och dess armar sjunka neder,
Barmen höjes icke mer,
Men mot tårfullt kämpaöga
Ännu kalla munnen ler.
Och en kyss på läppar bleka
Trycker han; — med senfull arm
Lyfter sen han kära bördan,
Sluter den mot sorgfull barm.
Och allvarlig, tyst som natten,
Beder han med egen hand
Åt det kära stoft en väldig
Grafhög invid hafvets strand.
Högen redo, så han hviskar:
"Ku har Samsö gömt mitt allt,
Gömt den enda mö som värmde
Hjertat, nu för evigt kallt!" —
Och sen han med vrede slungat
Tirfing ned i träskets dy,
Går ombord han på sin drake
Innan dagen uppstått ny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
