- Project Runeberg -  Dikter. /
39

(1866) [MARC] Author: Frans Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



"Din barska vinter, stjerneklar,
Med högspänd himlapell!
Din vår som ler i skog och dal
Med ros och lilja utan tal; —
Din sommarnatt, då solen qvar
Sig glömt från fridfull qväll!

"Farväl, farväl! Jag skiljs från dig
Så som man skiljs från allt! — —
Tyst! hördes ej ett rop ur skog?
Nej! bergets genljud mig bedrog . . .
Farväl mitt fosterland! för mig
Är lifvet tomt och kallt!

"En dag skall gry, då dina män
Sig ångra djupt likväl! — —
Nej! må den dagen aldrig gry!
Gud signe dig med sol och sky,
Med skörd och frihet! — Flyktingen
Må vara dömd! Farväl!"––––––-

Med begge händer döljande sitt anlet,

Mot fjellen vände han sig åter om,

Och snabbt utöfver blanka snön han fördes

På skidorna förbi den låga byn

Till skogens början; — ännu några steg

Och bland de höga stammar han försvunnit.

Då nås hans öra af ett sällsamt ljud,

Det är som ropades hans namn långt borta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dikterhed/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free