Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För första gången jag sviker min pligt, —
Jag skänker dig — heder och lif!" —
Ett brak, — ett skri mot himmelens höjd —
Och allt var tyst som förut,
Och kring skäret hafvet vildt svällde opp,
Under stormens förnyade tjut.
Och så långt det vingade ögat ser
Skönjes endast naturen vid,
Och allt mera sänks nattens slöja ned
Omkring elementernas strid. —
Men när morgonsol kysste klippans barm,
Hon såg så sällsam en syn:
Der låg den gamle, en kungsek lik
Ibland drifved vid hafvets bryn.
Den mojnande vind lekte med hans hår,
Som sköljdes af saltan våg;
På pannan låg frid, och hans brustna blick
Mot fädernekusten än såg.
1854.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
