Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 65 )
"Se lärkan! Utur skyn hon sången liemtar;
Se trasten! han den hemtar ur sitt grus, —
Den ene svärmar och den andre skämtar,
Men grunden uti bådas sång är ljus.
Och ifrån samma källa ljuset flyter
Hur än i stoftets speglar det sig bryter!––––
"På gods och gull var sångarn alltid ringa,
Men egde vänner, fattigdomens skatt!
Till eder ära skall min lyra klinga,
Med fulla toner i min sista natt!
Tack för den fröjd J på min bana spridden,
Nu känner derutaf jag värman, vidden!
"Det är vid grafvens rand som vänskap pröfVas,
Ty kärast är hvad ödet från oss tar:
En ros är skönast när hon från oss röfvas
Och bor i evig glans i minnet qvar.
Så vill jag bära ifrån jordastranden
Er vänskaps minne till de fjerran landen! — —
"En skugga ser jag uti Hagaparken,
Som sväfvar blodig mellan träden fram:
Jag känner den ljuslockige monarken
Af gamla Wasas ädla kungastam!
Jag ser den klara flamman i hans öga,
På hvilken sjelfva grafven rådt så föga.
"Det ligger solsken öfver milda dragen
Och på den höga pannan tronar frid, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
