Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 67 )
Så var min sång en återklang allena
Af flydda toner uti natten sena!
"Nu får jag dö, nu får jag åter skåda
Min store kung uti de sällas ro,
Och der vi skola såsom vänner båda
I evig fröjd vid sångens källa bo!
Och blicka neder uti sommarnatten
Som tvillingsstjernor öfver nordens vatten!
"Farväl då lif! Du ämne för så många
Och skiljda qväden! för så mycken lust!
Du glädjedag — med sorgetimmar långa,
Du granna drufva — med så ringa must! —
Jag har dig smakat! jag är nöjd att sofva
I egandet utaf din bästa gåfva.
"På bottnen af min sång som grumlad tyckes
Skall eftertanken finna känslans gull.
Och nu farväl––––mitt matta öga lyckes
Och lyrans sträng den klingar vemodsfull. . .
Den sjunker ur min hand — nu får jag vingar —
Jag kommer .. Gustaf! . . himlasången klingar!" —
Och död var skalden. Eorta ljusa anden,
Och tystnad rådde uti vänners rund;
De blickade mot klara himlaranden
Der snillet firade sitt ljusförbund.
Och klar i minnet stod den stunden dyra
Då afskedssången klang från Bellmans lyra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
