Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Paddan.
En solstråle föll ifrån ekens blad
I det djupa stenröset ned,
Och hoppade kring der så ljus och glad,
Och i djupaste gömmor gled.
Den föll på en paddas klibbiga hud,
Der hon giftfull och dåsig satt,
Och ansåg sig allraminst för en Gud
I sin hålas fuktiga natt.
På solstrålen såg hon med giftig blick
Och vände sig trotsigt sen,
Samt gömde, med dumhetens vreda skick,
Sitt hufvud under en sten.
Och solstrålen kom hvar morgon igen
Men paddan sin ställning behöll —
Yisst var den mägta besvärlig, men
Ur sin gudomsroll hon ej föll!
1864.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
