Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vill du ifrån den glädjearma jorden
Borttaga grymt dess bästa poesi,
Du som af Skaparen är ämnad vorden
Att offer taga mot, och offer bli?
Vill du missunna en af jordens söner
Att tjusas af din herrliga gestalt,
Att nalkas dig med sina varma böner,
Och få af dig i hoppet vinna allt?
Ack, tro mig, hulda barn! att vara qvinna,
Är engel vara uppå samma gång;
Det är att tända lågor och att brinna,
Att föda sällhet, bragder, dikt och sång!
En dag skall randas då en ynglings hjerta
Ditt hjerta lär att känna kärleks glöd,
Och lär det slå af oro, lust och smärta, —
Och förr’n det händt, du ville vara död?
Ack, vackra barn! det vore ju att släckas
Förrän man ännu hunnit blifva varm;
Det vore att ur drömmen aldrig väckas,
Men glida medvetslöst i dödens arm!
Det vore ju att ingens lycka göra,
Att ingens hårda bana blomsterströ,
Att Skaparns bästa mästerverk förstöra,
Att aldrig lefva — endast långsamt dö!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
