Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 201 )
Den eld som brann, den storm som
Ha slocknat båda två.
På afstånd ligger hjeltens tid
Med skugga mörk, med dager blid,
För våra blickar klar;
Nu se vi bäst hur utan flärd,
Hur herrlig, hur beundransvärd,
Hur jättestor han var!
Och Sverge gälda vill sin skuld
Till Engelbrekt i dag:
Ur bronsen le i solens guld
Mot oss hans blida drag.
Otacksamhetens fläck till slut
Ur våra hafder plånats ut,
Han uppstår ur sin graf,
Och ser omkring sig frie män,
Och ser det land okufvadt än,
Som lif och blod han gaf!
Så stånde han vid Hjelmarns strand
Som vakt, befriaren,
Och blicke öfver sjö och land
Ned uppå nordens män!
Utur hans ädla blod rann opp
Den frihetsplanta som vårt hopp
Ser högt mot himlen sträckt;
Men hotas den med undergång,
Skall himlens Gud nog än en gång
Oss ge en Engelbrekt!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
