Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 244 )
Och Danmark sörjer så djup en sorg,
Det fäller så bitter en tår,
Det vet livad det egde i honom — men
Det vet ej hvad nu det får.
Ty roflystna örnar ren flaxa kring
Det arf han i döden gaf,
Och sveket bryner ren sin dolk
Mot stenen på hans graf.
Och Tyskland jublar att bort han gick
Den nordens väktare god,
Den siste och bäste ättlingen
Af Oldenburgarnes blod
Och rundt kring hans bår — en ovan syn,
Ett folk står i sorg försänkt,
Ett folk som vet hvad han ädelt gjort,
Hvad han velat än mer och tänkt.
Ett folk som, onödd, han frihet gaf
Och som betalt sin skuld
Till den folklige kungen i lif och död
Med kärleks renaste guld!
Och lugnt kan han stiga i grafven ner
Att hvila på sin bragd,
Ty med bättre minne blef ingen drott
Af sitt folk i grafven lagd.
Och viss kan han vara att ej hans namn
Eörgår med hans kungamakt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
