Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wilhelm Kjellberg.
Din bår alltså? Nåväl, hvad är det mera?
Ett tidens lån som är betalt igen!
En sönderfallen stod af bräcklig lera,
Ett struket namn i minnet hos en vän!
Ett kraftfullt vattendrag som tyst har hastat,
Men dock fruktbärande, sin färd framåt,
Som ej sitt silfVer i kaskader kastat,
Men vattnat mödans skördar på sin stråt.
Ett ärligt mannahjerta, gömdt inunder
En yta, sträf för fåvis spejarblick,
Men varmt och öppet uti glädjens stunder,
Och alltid lyckligt när det hjelpa fick.
Ett odladt sinne, känsligt för det sköna,
Eiendtligt mot allt lågt och mot allt smått,
Som, hvar det framstod, fick hans gissel röna,
Den ingen fruktan band, men ömkan blott.
I träget värf för icke längesedan
Han syntes ännu; men den unga vår
Medförde uppbrottsbud, och allaredan
Han ligger tyst och bleknad uppå bår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
