Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur mången gång du uppå klippehällen
Af månget hjerta med Guds hammar slog,
Tills ifrån skumma ögon föllo fjällen
Och ångern föddes, när som synden dog;
Tills fallets rysliga och hemska minne
Förbleknade i tron uppå Guds son,
Och der blef ljus och hopp i hjertat inne,
Och dygden var ej mer ett skrymtadt lån.
Du har den kraft, som blöder och som strider
I Jesu Kristi tro Hans helga strider;
Ditt rätta hem är Herrans bönehus,
Hvars murar heta nåd, hvars portar ljus.
Att vårda det, hugsvala, varna, lära, —
Det är din pligt: det vare ock din ära!
Det fins ett hem, der sångens genius stiger
På hvita lågor mot sin himmel blå,
Och diktens dröm till bönens trappa viger,
På hvilken helige i morgonrodnan gå:
En himmelsk konst — den glänsande och rika —
Natur och konst och religion tillika,
Som ofta okänd genom lifvet går,
Men sina armar kring all verlden slår;
Som andas kärlek, idel doft och strålar
På allt, han ser, på hvarje bild, han målar;
Som vänligt döfvar hvarje stundens smärta
Med toner, sprungna ur ett menskohjerta;
Som lifvets många missljud icke hör,
Men dem till välljud på sin luta gör.
Den konstens englar vaka i ditt hem
Och andens underbara tonspel röra;
Din kärlek skall ej öfvergifva dem,
Som de i kärlek vilja dig tillhöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
