Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det djup af storhet, som sin krigarära
Gladt offrade på fridens altarbord,
Predikande kulturens milda lära
Inför ett krigiskt folk i verk och ord.
Nyss stod du vid ett stilla dödens läger,
Der din och Sveriges far du bäddad såg;
Ej mera lif det brustna hjerta eger,
Der gömd en källa utaf kärlek låg. —
Som på sitt sjuka barn en mor ses vaka
I oro och i böner, natt och dag,
Så bad invid hans bädd hans brud, hans maka,
Och läste, sökte i de skumma drag.
Ack, lifvet, lifvet eger endast frågor.
Och på de högsta ger blott döden svar.
Men den, som värmt sig vid hans andes lågor,
Som djupen af hans kärlek uppmätt har,
Ett svar skall ge: i svenska männers gille
Fans ingen mera verkligt svensk än han,
Med hufvudets och hjertats dubbla snille,
En högsint konung och en ädel man.
Han gått i skolan hos sin store fader,
Lärt der humanitetens religion,
Som reser blott af fridens verk de rader
Af pelare, som stödja bäst en tron. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
