Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På gruset af sitt eget hus,
Vid sina strida strömmars brus,
I vackra stjernors aftonljus,
Han sitter sorgsen qvar.
Hans qvinnor under oket gå,
Hans barn de äro strö och strå,
En lek för våg och vind;
Han har ej far mer eller mor,
Och ingen syster, ingen bror
Och knapt en Gud, hvarpå han tror, —
En tår blott på sin kind!
Vi lyddes länge, lyddes väl:
Eins ej i detta land en själ,
Som kan vår nöd förstå?
Eins intet svärd, som blottas kan,
Eins ingen arm, som för det an,
Eins ingen svensk, som strida kan
Och våld och vald nedslå?
Då ljuda genom Svea land
Med åskans dån, från strand till strand:
»Till vapen, svenske män!»
Oemotståndlig stormen går,
Slott, borgar ramla i dess spår,
Men ur förödelsen framstår
Ett frälsadt folk igen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
