- Project Runeberg -  Samlade dikter. / Förra delen /
307

Author: Johan Nybom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Jag plägar stundom, äfven jag.

Försöka härma fogelns slag

I doftuppfylda lunden;

Men när jag sjunger någon gång,

Så matt och frusen är min sång:

Hvarför? — Ty jag är bunden.

Jag är en styfmorsblomma, jag.

Så går jag då i ödmjukhet
Min väg, den endast himlen vet,
Och gläds åt andras lycka;
Stormdrifven på ett upprördt haf,
Jag söker blott ett rum till graf
För mig och för min krycka.
Jag är en styfmorsblomma, jag.

Och skulle lyckan få mig fatt

Uti min ökenvandrings natt,

Ej ändras dock mitt öde.

Min varma, skygga, slutna själ

Dess fröjder bjudit re’n farväl

Och längtar till de döde.

Jag är en styfmorsblomma, jag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:05:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/diktnybom/1/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free