Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN 23
språket ljuder under hans händer som ett nytt och
jungfruligt instrument med klang från främmande
världar. Det är varma, rika, färgstarka strofer, där
tankarna kläda sig i en högtidsdräkt av strålande
bilder och hjärtats slag ljuda in som tunga, utdragna
ekon. Ingenting talar i dem med lärksångens soliga
jubel om nordiska skogars grönska och nordiska
himlars blå. Mjuka, mörka och smäktande sjunga
verserna som näktergalstoner ur söderns heta
rosengårdar och en stjärnhimmels dunkla kupa välver sig
över dem.
»Det är nattens stämmor, som sorla om sol
över slumrande, drömblå riken,
när luften står tung utav nattviol
och i mollton skälver musiken.»
Levertins dikt är ett strängaspel, som susar i
skymningen. Det är väl också sin egen diktning han
närmast tänker på, när han i »Pepitas bröllop»
tolkar lutans trånsjuka melodi. »I mina silversträngar
darra intill domedag osjungna strofer av kärlekens
eviga, bitterljuva visa, tusende strofer om längtans
sällhet och lyckans vemod, om brand i blodet och
bilder under ögonlock, om den första kyssen på en
vit handled och den sista på en kallnad läpp.
Hesperiska nätters famntag, kärleksmötets skalkaktiga
melankoli kring en spelande rococofontän, den
Strausska valsens hetsiga älskogsrytm, allt vad livet
bjuder av glöd, av sötma, av bornyr, det ligger gömt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
