Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Knut Hamsun - I. Benoni. Rosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stormar icke högt med sina känslor. På sin höjd
smyger han till Rosas hus och smeker dörrvredet med
sin hand eller sätter sig på tröskeln, där hon suttit,
och ser stjärnorna glittra över taket. Då går hjärtat
upp i hans bröst. En enda gång dristar han sig att
försöka sin vän Munken Vendts metod att fånga
kvinnorna. Han säger plötsligt aj! och slår armarna
kring Rosa. Men allt vad han ernår är bara en örfil
och dessutom många tröstande ord. Nej, Munken
Vendts metod var icke för honom! — Så en vacker
dag dyker Nikolaj upp igen. Själv är studenten
olycklig nog att förmedla hans sammanträffande med
Rosa. Det blir en uppgörelse, som för alltid gör slut
på hennes skrupler. Nu återstår henne blott att vara
glad över sin man och sitt barn. Därmed är det
också förbi med studentens hopp. När året är ute, tager
han börs och ränsel, säger farväl åt vännerna på
Sirilund och vandrar ensam ut i skogarna. Kärleken
är hård. Men hans väg bär till Munken Vendt, och,
en gång hos honom, har han säkert att emotse många
blodröda äventyr i skuggan av vikande minnens
vemod. —
Detta är alltså historien om student Parelius’
blyga och otillfredsställda kärlek till den stolta fru
Rosa, sammanställd av honom själv till tidsfördriv
efter minnen och dagboksblad. Det är naturligt, att
den för honom står som summan av hans upplevelser.
Också för författaren ter den sig synbarligen som den
tråd, varpå berättelsen hänger. Läsaren har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
