Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigfrid Siwertz - En flanör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 EMIL HASSELBLATT
gifter inom samhällskupan redan innan de funnit
dem och sitta med ruelsen över förlorade insatser
utan att någonsin ha vägt deras verkliga värde i
spelet om lyckan och framtiden. Det är emellertid
en skillnad mera till graden än till arten. Flanören
är dagdrivaren på den estetiska linjen, specialisten
på de flyktiga ögonblickens njutningar, betraktaren
vid sidan av vägen, där livets ström väller fram.
Han är livskonstnär på sitt sätt, men helt och hållet
på den receptiva linjen. Tillvaron lever i honom,
icke han i den. På samma gång motståndslös och
väpnad, intagen och skeptisk flyter han omkring
mellan sina sensationer, pressar tillfälligheterna på
vad de kunna ge, njuter nuet droppe efter droppe,
utan att någonsin fråga sig, varifrån det kommer
eller vart det går. Livet är för honom ett stort,
gapande hål, som alltid måste fyllas med någonting,
och i brist på något eget att ge tar han vad som
erbjuder sig: ett intryck, en stämning, en slump, en
förälskelse. Men alltid bara ett tillstånd, utan
rot eller sammanhang, ett intellektuellt vegeterande,
med alla sinnen spända, men viljan förlamad i en
slapp likgiltighets kvävande omfamning.
På denna grundval ställer Torsten Gjörloff upp
sin filosofi, en flanörens filosofi, i vilken han sveper
in sin ledlösa existens som i en söt och dövande
rökelse. »Man skulle inskränka sig till att vara
åskådare, glädja sig åt de vackra fasaderna men väl akta
sig att öppna någon port, som kunde gå i baklås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
