Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Andliga rörelser i Stockholm. Elias Wolker, Lorenz Carelberg, Georg Lybecker, Hilleström m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TREDJE CRAPITCET:
måtto höra kunna, tillbörligen skärskådas, examineras och efter
Guds ord, våra libros symbolicos samt högst bemälta kung¬
liga stadgar behörigt afdömas må». Förslaget rörande denna
kommission inlämnades till regeringen men synes icke hafva för¬
anledt någon åtgärd från regeringens sida. Orsaken därtill har
man utan tvifvel att söka daruti, att Karl XII och hans omgif¬
ning på senare tider hade kommit att intaga en fördragsammare
sinnesstämning gent emot pietisterna. Det uppgifves t. o. m., att
konungen under de sista åren af sitt lif skall hafva yttrat miss¬
belåtenhet med den stränghet, hvarmed man förut behandlat den
pietistiska rörelsen.
Vid denna tid fingo de pietistiska rörelserna näring, däri¬
genom att många svenska krigsfångar, hvilka efter slaget vid
Pultava bortförts till Sibirien, återvändt till Sverige, besjälade af
den pietistiska andan. Förhållandet var nämligen följande. Bland
de fångar, som bortförts till Sibirien, var också en kapten vid
dragonerna. Han var tysk till börden och hade börjat studera
åtskilliga skrifter af Spener och Franke samt därigenom kommit
till en allvarligare sinnesstämning. Han öppnade i Tobolsk i Si¬
birien en skola för svenska barn och började där hålla bibelför¬
klaringar och bönesammankomster. Många af fångarne deltogo
i dessa möten och kommo till omvändelse. Från den bekante
August Herman Franke i Halle fingo de svenska fångarne gång
efter annan mottaga uppmuntrande bref samt äfven penningun¬
derstöd och böcker. Efter fångenskapens slut 1721 återvände
största delen af dessa fångar till Sverige, och deras inflytande på
de härvarande pietistiska rörelserna torde icke hafva varit utan
all betydelse.
Bland de prästmän, som vi hafva att anteckna såsom arbetare
för de andliga rörelsernas framgång på denna tid, är bland andra
ANDERS HILLESTRÖM. Han föddes i Vestmanland omkring år 1680.
Efter aflagd studentexamen i Uppsala 1708 erhöll han konditon i
Stockholm. I slutet af år 1709 prästvigdes han och blef på hösten
1711 kallad att vara huspredikant hos riksrådet grefve FABIAN
WREDE. Här förblef han till år 1714, då han erhöll afsked från
sin predikantbefattning, »emedan», såsom det heter, »han velat
rätta något i huset, en sak, som grefvinnan icke kunde tåla utan
gaf honom afsked». Han hade under vistelsen i denna familj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
