Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sicklamålet och konventikelplakatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 79
därtill hade rätt och makt än han, hvilket jag bevisade därmed,
att Kristus säger i Matt. 28 kap. till sina lärjungar: ”Gån ut
och gören allt folk till mina lärjungar och lären dem hålla allt,
det jag eder sagt hafver. I kraft af hvilket språk och flera
Guds ords vittnesbörd vi evangeliska i reformationstiden emot
påfvedömet förfäktat och återvunnit den sanningen, att Kristi
lärjungar representerade hela Kristi församling. Men påfven och
hans anhang ville då, som ’de ock nu göra, tillägna klereciet
(prästerskapet) allena makten att vårda och utdela Guds rikes
hemligheter etc. och utesluta således alla andra kristna därifrån,
dem de kalla laicos (lekmän), påstående, att lärarena allenast
men icke hela församlingen äro Kristi lärjungar, hvilken påfviska
sats magister Ahlroth häftigt försvarade emot mig. Och ehuru
väl jag klart och tydligt gjorde åtskillnad mellan det offentliga
läroämbetet och dess förrättningar och hvar och en kristens plikt
såsom andlig präst, konung och profet, lade ock det därtill, att
till det offentliga läroämbetet hörer församlingens kallelse, som
icke alla kristna kunna hafva, hvarvid jag jämväl påminde, att
såsom församlingen eller öfverheten på församlingens vägnar
kallar och befullmäktigar lärare till ofvannämnda sysslors för¬
rättande, så följer ju oemotsägligt, att församlingen måste hafva
och äga rätt till alltsammans förut, eljest kunde hon icke uppdraga
eller transportera på någon annan den rätt, hon sjä’f- icke äger.
Så ville magistern dock icke aktgifva på sådant utan fortfor med
ropande på kätteri och svärmerier, ej vetande, att han med det¬
Samma äfven kränkt den dyre Lutherum själf och många våra
bästa lärare, ur hvilka jag näst Guds ord hämtat det begrepp
och förstånd, jag om denna saken har.»
»Beskyllningen om skolor, gymnasier och akademier är af
samma beskaffenhet, nämligen uppfylld med osanning och an¬
klagelser. Ty när magistern allt bortåt urgerade därpå, att ingen
utan prästerna hade att befatta sig med Guds ord, och därhos
påstod högeligen, att ingen gudstjänst eller Guds ords öfning
bör ske privatim utan allenast offentligen i kyrkorna, och att
ingen, som icke varit vid skolor och akademier och vore studerad,
kan förstå eller bör inbilla sig förstå Guds ord, så svarade jag
med dessa ord: Jag fruktar, att, såsom för den orsakens skull,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
