Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sicklamålet och konventikelplakatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 35
såsom t. ex. Bileam, Judas Iskariot och de ogärningsmän (Matt.
75 22, 123), hvilka beröpade siotdärpa, art.de profeterat i Kristi
namn, fariseerna (Matt. 23: 23), hvilka, såsom upplysta, Kristus
skall befallt folket höra och lyda men för onskan i viljan ej göra
efter deras gärningar etc.; 2) att doctrina externa eller blott
den utvärtes läran ur bibeln hämtad skall vara den egentliga
upplysningens nåd i det förstånd, som den heliga skrift det ordet
brukar, så att, hvad en människa, hon må vara omvänd eller
oomvänd, af den heliga skrift till dess ordaförstånd rätteligen har
fattat, det bör hållas för upplysningens nåd, och att en sådan
kunskap jämväl hos en ogudaktig skall böra anses för andlig,
öfvernaturlig, sann och lefvande ....-. Hvar och en, som på sig
själf gjort någon reflexion, lärer af förfarenheten hafva funnit:
1) att de tvenne själens förmögenheter, den ena att känna eller
att förnimma, den andra att vilja, icke äro realiter distincte eller
verkligen åtskilda från hvarandra, utan att de äro själfva själen,
som än fattar eller förnimmer, än vill, det är, beslutar sig för
en ting; 2) att den förmögenheten att vilja något är en konse¬
kvens eller en påföljd af den förra, som består i kunskapen,
emedan man af förfarenheten helt säkert vet, att själen blifver
invärtes böjd och drifven att vilja eller icke vilja en ting, allt efter¬
som detsamma blifver henne representeradt eller föreställdt såsom
ondt eller godt, och att alltså viljan är en själens egenskap, som
beror af den förra; 3) att, som viljan intet annat är än den makt
och förmögenhet, själen äger, att resolvera eller hos sig fastställa
"en ting, så tillskrifvas henne alla våra omdömen, förnuftsslut och
begärelser, så att, så snart hon emellankommer, blifver männi¬
skan ansvarig till det, som är sant eller falskt i omdömet samt
ondt eller godt i begärelsen, och är således viljan, i gemen att
tala, den förmögenhet, själen har, att jaka eller neka, att fly eller
eftertrakta det, som genom förståndet henne föreställes såsom
sant eller osant, ondt eller godt.»
ARA Det måste ligga något därunder förborgadt, att man
så häftigt påstår så väl den förra satsen om de otrognas upp¬
lysning samt deras andliga, gudomliga och lefvande kunskap
som ock den senare om ogudaktiga prästers duglighet att för¬
valta de andliga gåfvorna. Efter all liknelse torde däruti sticka
något mänskligt att så mycket lättare bibehålla predikanterna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
