Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sicklamålet och konventikelplakatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 89
innan de få honom i ögonsikte», samt slutligen, »att de s. k. pietister
drifva verkligen mer, än annorstädes vanligt är, på lefvernet, för
sakelsen af världen, på sann gudsfruktan och exemplariskt före
lysande i kristliga dygder. Sådant rörer ofta deras intresse, som
föreställa sig att genom kallelse till predikoämbetet inte gå miste
om andra timliga förmåner utan snarare vinna dem framför andra
stånd. Dessa äro hufvudorsakerna>, säger Rosenadler, »till allt
sorl, efter min oförgripliga mening; dock, de rättsinniga i alla
mål undantagna, hvilka jag med flere och flere med mig all heder
äro skyldiga.»
Presidenten grefve Bonde slöt sig också till flertalets vota.
»Skulle det räknas», säger han, »för skadligt och förbudet för
goda vänner och om sabbatens helgande ömma samveten att efter
predikan komma tillsamman och i stället för världsliga, ja, ibland
syndiga tidsfördrif i stillhet lofva sin Gud med psalmer, böner
och hvarannans inbördes uppmuntring, synes det äfven väl böra
vara förbudet att utan predikan på samma dagar hvarandra se
eller besöka, emedan eljest kan sägas, att på den öfriga delen
TFÖRDJUdAS «areas Som” au en : fund, tid varit. vanlat, har. a
predikningarna ifrigt utropats, huru många kätterska och farliga
villfarelser insmugit sig uti vårt kära fädernesland, hvarigenom
vår här till dags, Gudi lof, uti andliga saker åtnjutna frid och
rolighet märkbart föroroas samt många enfaldiga och okunniga
sättas i bedröfligt tvifvelsmål om hvem som samma predikan
därmed menar, hvilken lärare de såsom rätt och ortodox skola tro,
och hvilken de såsom förförande ej skola tro utan undfly. Men när
den kungl. kommissionen låtit några af dessa prästmän komma
inför sig och begärt af dem, att de skulle gifva kungl. kommissionen
vid handen, hvad grund de hafva till slikt föregifvande, och namn
gifva personerna, på det kommissionen till underdånig följd af
Kungl. Maj:ts vilja sedan kunde inkomma med en på skäl och
bevis grundad berättelse, så har den kungl. kommissionen ej
annat svar af dem bekommit, än att de generaliter straffat synden
och därför varnat sina åhörare samt för sin ed och sitt samvete
ej voro pliktiga att angifva dem, som sedermera rättat Sie Ut
sina villfarelser. Där och hvad det första vidkommer, det tycks
vara tämligen particulariseradt, när de föregifvit dem finnas här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
