- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / I. 18:de århundradet till 1840 /
124

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Carl von Bergens verksamhet i Skåne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124 NIONDE KAPITLET.
särskildt klagade öfver detta förhållande, hvari von Bergen svår¬
ligen kunde ha någon del, då han endast två år varit kyrko¬
herde inom pastoratet. ö
Till följd af det evangeliska vittnesbörd, som von Bergen
aflade, inträdde dock snart en förändring, men i och med det¬
samma blef också hans egen ställning så mycket svårare. Man
kunde väl något så när fördraga ogudaktigheten men alldeles
omöjligt pietismen. Ty värr hade von Bergen ett mycket häftigt
lynne. Detta gaf anledning till att han verkligen understundom
ådrog sig berättigadt klander och någon gång själf gaf anledning
till förföljelse emot sig. Det var bland annat en osed, som rådde
där i orten, att under själfva höbärgningen och sädesskörden
hafva sina kreatur tjudrade på ängarna, hvilka voro gemensamma
för flera grannar. Därigenom uppstodo stor förargelse och skada.
År 1728 hade von Bergen klagat vid häradsrätten öfver detta
förhållande, och en öfverenskommelse hade kommit till stånd
inom pastoratet, att ingen skulle få hafva sina kreatur tjudrade
före sädesbärgningens slut. En trätlysten granne klagade dock
öfver denna öfverenskommelse och fick häradsrättens dom på
att »hvar och en hade rätt att å egen gård tjudra kreaturen,
blott han svarade för möjlig skada å grannens område». Det
nämnda oskicket, långt ifrån att aftaga, tilltog nu, och von Bergen
stämplade från predikstolen detta häradsrättens utslag såsom
okristligt. Detta förifrande å hans sida medförde klagomål i
hofrätten, hvarförutom han inkallades för domkapitlet. Detta
medförde dock icke några vidare följder. Men då han nu redan
förut var misstänkt för pietism, var det ju klart, att domkapitlet
med mer skärpa än eljest nagelfor alla hans gärningar och fann
dem naturligtvis allt annat än oklanderliga. Emellertid kommo
stora skaror från närgränsande socknar söndagligen till Frille¬
stads kyrka för att höra hans klara och frimodiga evangeliska
vittnesbörd. Detta uppväckte mot honom en storm från grann¬
prästernas sida, hvilka ansågo, att något borde göras för att ned¬
tysta detta vittne. Man lösryckte bitar ur hans predikningar
och insände dem till domkapitlet. Domkapitlet förordnade nu,
att prosten, doktor Aulin i Kropp jämte kyrkoherden Sundius i
Allerum skulle inställa sig i Frillestad och där göra sig under¬
rättade om församlingens tillstånd, emedan konsistorium fått veta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:23:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/1/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free