Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Carl von Bergens verksamhet i Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 127
lagen, lär vilse, hade han ock hundra kalotter och prästkappor
på sig; aft de präster, som lefva illa, icke heller lära rätt; aff
en opånyttfödd präst icke kan omvända någon; aff ogudaktiga
människor äro djäfvulens ridhästar, dem han sadlar, Betslar och
rider på till helvetet. Vidare hade han kallat dans för en djäf¬
vulens gärning, dryckesgillen för djäfvulens väsende, spelmän
för djäfvulens apostlar o. s. v. Härvid må anmärkas, att von
Bergen aldrig lärt, att människan kan fullkomligt eller till fyllest
hålla lagen, utan att en människa, som blifvit delaktig af Guds
ande, kan, om än bristfälligt, fullgöra Herrens vilja.
Man beslöt nu, att denna Otterströms skrift skulle jämte
prästmötets protokoll tryckas och kringsändas i stiftet. Med an¬
ledning däraf begärde von Bergen att få en afskrift för att kunna
bemöta anklagelserna. Han uppsatte nu en motskrift med titel
>» Enfalldig föreställning till alla sanningsälskande»>. Denna skrift
insände han till. domkapitlet och bad, att äfven den skulle få
kringsändas i stiftet. Dessutom utspriddes denna skrift bland
folket. Otterström och Sinius m. fl. bletvo nu högligen förbitt-!
rade och begärde, att domkapitlet från alla predikstolar skulle
henne till prästerskapet vid påföljd att i annat fall anses delaktig
i författarens brott och dela hans ansvar». Hos tre af stiftets
landshöfdingar begärde domkapitlet, att von Bergens skrifter
skulle efterspanas. Landshöfdingarne i Malmö och Karlskrona
efterkommo verkligen domkapitlets oförsynta begäran. Men lands¬
höfding Silfverschöld i Kristianstad svarade, att han icke ville
befatta sig med den saken.
Nu skred domkapitlet till sitt sista kraftiga åtgörande mot
von Bergen och dömde honom den 3 juli 1745 till afsällning
från sitt ämbete. Han mottog i ödmjukhet denna sin afsättnings¬
dom, ehuru den begåfvade mannen med sin stora familj — hustru
och 14 barn — stod utan dagligt bröd, och ehuru hela tillväga¬
gåendet mot honom från början till slut hade varit en uppenbar
orättfärdighet. Visserligen öfverklagade han denna afsättnings¬
dom, men någon ändring därutinnan var icke att vänta, då biskop
Benzelius hade stora relationer hos vederbörande, som till sist
skulle handlägga målet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
